torsdag 21 april 2016

Något fint

Jag har ju tidigare pratat om min underbara uppväxt på landsbygden på en bondgård. En uppväxt som idag är få förunnad men som jag verkligen önskar fler skulle få uppleva. Ni kan läsa om det här

Något som känns så fint att mina underbara brorsbarn får något liknande. De bor ju här i Skalmsjö och får genom mina föräldrar ta del av livet på ett jordbruk. Freddi som är äldst av barnen har redan hunnit var med på både det ena och det andra. Att "köra" traktor det gör han lite nu och då och han vill väldigt gärna hjälpa till i lagårn. Det är så härligt att se honom på sitt vis mata djuren, köra skottkärra och mocka. Han ska göra allt det farmor och farfar gör, det är inget konstigt med det. Och vet ni vad jag tror, jag tror hans farmor och farfar tycker mycket om att med sig en liten hjälpreda emellanåt!






1 kommentar:

  1. Det är ett underbart sätt att växa upp på det där! Ni verkar, liksom vi, ha familjen nära och det är så himla bra och fint (och praktiskt många gånger). Jag har vuxit upp med min farmor och farfar på samma gård och nu växer vår lille Vidar upp med mormor och morfar på samma gård. Nu för tiden blir det mer och mer ovanligt och många frågar sig hur jag kan bo granne med mina föräldrar men jag ser det bara som en win win, så länge man visar varandra ömsesidig respekt och hjälper tillbaka om man blivit hjälpt :) Berätta gärna mer om hur det funkar på er gård! :) Ha en fin fredag!

    SvaraRadera